Ett hållbart klimatsmart jordbruk

Ett hållbart klimatsmart jordbruk

Jordbruket står för 20 % av klimatpåverkan, varav hälften kommer från växtodling och hälften från djurhållning (IPCC-5). Detta måste minska. Såväl nationellt som internationellt bör val av metoder och typ av produktion anpassas till de lokala förhållandena. Under detta, helt digitala, seminarium syftar till att belysa och utveckla åtgärder om ett hållbart och klimatsmart jordbruk. Seminariet är det femte delen i Klimatriksdagens seminarieserie under våren 2020 och är en del i arbetet med att ta fram en akutplan för klimatet.

Paneldeltagare
Gunnar Rundgren, som var med och startade KRAV
Artur Granstedt, forsk. om Biodynamisk odling
Jan Eksvärd, f.d. LRF.
Jon Orvendahl, rådgivare ekologisk odling
Jenny Jewert WWF
Jens Bergren LRF

Moderator: Varis Bokalder - Klimatriksdagen
Debattledare: Stellan Hamrin - Klimatriksdagen

Program
+ Korta föredrag av samtliga paneldeltagare.
+ Diskussion och frågestund.

[Klimatriksdagen]

Presentationerna från seminariet finns att ladda ner här för den som önskar:

YouTube filmen som visades i pausen, och som diskuterades en del i chatten var den här:

[Klimatriksdagen]

Jan Eksvärd, Ekosystemen i havet /havsbotten är en del av helheten. Svårt att säga att denna del kan man strunta i. Vet inte hur mycket kväve de systemen tål.
T, Förlusten av kväve, från marken eller vatten till atmosfären är ju en del i en biologisk process som alltid funnits och som sköter sig självt... det är något helt annat än förlusten av mineraler, som P och K, m.m....
T, Fokusering på kvävet gör att man ifrågasätter debatten i det hela... Finns det fler politiskt korrekta felgrepp som alltså inte går att förändra då man kört in i en politisk tervändsgränd?
T, Och.. överskott på kväve i havsvatten, allt vatten, måste bli en sönderdelning av nitrat eller ammonium till sina beståndsdelar och kvävet återgår då till atmosfären... den koppling mellan ekosystem på land och ekosystem i vatten och hav har man undvikt medveten under snart ett halvt sekel - men varför?
A, Bra föredrag! Det hade varit intressant även med en föreläsare som belyste ämnet biokol, att tillföra biokol till åker och betesmark. Det organiska materialet i jorden ökar raskt när biokol tillsätts. Svampar och bakterier i jord uppskattar också biokol.
A, Synd att några deltagare blev upprörda över pausfilmen. Den gällde subtropisk mark med säsongsregn och säsongstorka. Inte svenska och Europeiska förhållanden. Om förstörd mark restaureras mha djurhållning och regn börjar rinna ner i marken igen, är det väl bra?
Jonas Bane, Sysavs planerade utbyggda vattenreningsverk utanför södra stockholm kommer kunna hantera läkemedelsrester! :) De använder också delar av restproduker från reningsprocessen i ett pilotprojekt för jordbruket
L, Det är väl dags att sluta ha vattenklosetter! Helt ohållbart att smutsa ner vårt viktiga vatten.
Jonas Bane, Vi från Klimatriksdagen vill tacka alla deltagare ör
Jonas Bane, för ert aktiva deltagande i diskussionen!
Jonas Bane, Tusen tack!
U, Tack, vad intressant!
E, Tack för en superintressant dag. Bra med en nyansering av vad som är hållbart och klimatsmart utifrån ett jordbruksperspektiv,

[Klimatriksdagen]

Jenny Jewert, H forts... effekten har avtagit efter ett tag. Men värt att hålla kolla vidare på. Det är också viktigt att studera djurens hälsa, så att de mår bra av en ändrad diet. Även om det handlar om små tillsatser.
H, Intressant! Kul att veta att ni följer utvecklingen
A, Nej, flyg inklusive utrikesflyg med höghöjdseffekt är 1 ton per person och år i snitt eller som en spanienresa. Det är 10 % av 10 ton per år som inte räknas ed. Det är Maria Söderström som var med och arrangerade ekonomiseminariet i Klimatriksdagen som påpekar. Källa Naturvårdsverket.
A, Alltså som inte räknas med och är miljömålsstyrt ännu.
F, Hej! Tack för fina presentationer! Jag är intresserad av källor för att läsa mer: Jennys siffror om antropogena metanutsläpp + potential för kolinlagring i växtodlingen.
Jon Orvendal, Frågan kanske inte var till mig men det finns en bra hemsida om kolinlagring i åkermark. www.amazingcarbon.com
D, Ett vanligt argument från forskare är sustainable intensifickation - som kräver mycket (fossilt) input - påstås det...dvs mer konstgödsel för kolinlagringen skull och för att rädda skogen globalt - men nu pratar vi om biointensiv farming - är det det som räddar klimatet?
Jon Orvendal, Kol och kväve finns i olika balanser kopplad till det mesta liv. Man pratar ofta om kol/kväve - kvot. Här menar man att mer kväve binder in mer kol i fotosyntesen. Detta stämmer till en viss del
Jon Orvendal, men om marken mättas med mycket kväve bryts marken kol istället ner och mineraliseras.
K, Vad ska man göra med dessa marker blev till vid sjösänkningar och utdikningar som gjordes efter kriget som då gav bra skördar men som nu är väldigt svårbrukade åkrar.
G, D Frågan är komplex, men det är alldeles förenklat att tro att man lagrar mer kol för att man tillför mer kväve. Det kan
G, mycket väl vara precis tvärtom.
D, bra att få argument - fakta - för detta

[Klimatriksdagen]

A, Baljväxter fixerar kväve. Men klöver?
N, Klöver är en baljväxt.
A, obs semesterflygresor är ej medräknade i transporter.
Jan Eksvärd, Till A. Det stämmer. det är 3-4 % höghöjdseffekterna oräknade men räknas inte in i svenska utsläpp.
H, Har ni hört talas om hur en kan minska metanutsläpp från kor genom att ge dem en viss alg i fodret?
H, upp till 99% har jag läst
H, Jenny Jewert
H, *upp till 80% minskning av kors metangasutsläpp
D, vad är skillnad mellan kol i humus och kol i torv som göra en till lösningen och en till problem för klimatet?
G, kolet i torv bryts ned när marken dikas, medan kolet i humusen är mer stabilt.
Jon Orvendal, Det finns en rad olika organiska kolföreningar i mark som är olika svåra att bryta ner och mineralisera. Helst vill vi ha stabila kolföreningar men en viss mineralisering, alltså nedbrytning sker även i åkermarkens kolföråd.
G, Men kol i humus kan också brytas ned av sämre brukningsmetoder.
Jenny Jewert, Hej H vad jag vet har man inte studerat effekten av denna utfodring under tillräckligt lång period. Man har sett att
M, Tack för bra föredragningar, tack också Jens för att du uppmärksammade den manliga dominansen. En fråga till Jenny: Var hittar jag mer info om info
M, om slättbygdernas låga kolhalter och potentialen där

[Klimatriksdagen]

S, T: Plockhuggning har många typer av påverkan.
S, Ökad kolinlagring
S, Ökad biodiversitet
J, Exakt G!
T, Det är främst en ekonomisk fråga...
S, Ökad resistens motolika hot
Stellan Hamrin, Dagens plockhuggning kallas kontinuitets skogsbruk och är inte riktig samma sak
S, Sant
T, B.. förändrar man de ekonomiska villkren så ändras även skogens villkor...
S, Det gäller allt som har med omställning för klimatet att göra! Strikt ekonomisk prioritet är ett av de stora problemen!
T, B.. Jo, visst... då ekonomin är inriktad på Industrisamhällets behov av virke. Och inget annat...
S, Vi behöver ny värde modell där vi värderar, klimat, mångfald, sociala faktorer osv.
T, Sedan 1990, då priset på mjölken var 3, 00 litern, så har det ökat till 3, 50-4, 00 kr litern idag... Alltså, vem får betala detta? jo, bonden och kon... varför ställs inte den frågan?
S, Sant och underbetalda bärplockare, lågt sjävförsörjande, det finns 1000tals frågor att ställa.
I, Dags att sluta ha vattenklosetter? Onödigt att smutsa ner vårt dricksvatten med dyra avloppsstystem
L, B- håller med. Maten måste få kosta. Det måste vara lockande och roligt att vara bonde och även arbeta på andra sätt i jordbruket.
Stellan Hamrin, Vi renar avloppsvattnet till minst 95%. Problemet ligger inte där och vi har det AV system vi har. Tar 50 år att ändra det.
F, tack!
A, Organiska hormonstörande miljögifter är svåra att rena bort från hushållens toavatten

[Klimatriksdagen]

T, Jag är litet förvånad över den olika inställningen till kvävet som uppvisas.. Kväve som biologisk funktion börjar ju i gasform och finns därmed överallt. Då borde inte kvävet som funktion vara någon fråga alls, utan borde kunna förklaras som en biologisk energifråga för växter och oss.... Att Kvävet blev en politisk fråga i början av 1970-talet angående havsproblem - som visade sig vara en felaktig teori, men som fick politisk status och därmed ett slagträ i en politisk och ekonomisk funktion som senare blev global, borde väl framkomma efter alla dessa år, tycker man... Varför sker inte denna upprensning i debatten om jordbruket?
M, "Jon, väldigt intressant föredrag. Hur är acceptansen för metoden och hur är tillgången till bra kompost och andra sätt att tillföra goda mikrorganisamer? Vill gärna veta mer om vilka råd du ger för att få bra jordhälsa.
Stellan Hamrin, Kvävet är begaränsande i hav och fosfor i ÖStersjön och i sötvatten.
Jan Eksvärd, Kvävet läcker till hav, bidrar till lustgas, finns som ammoniak från gödsel. Det är också en kostnad för odlaren, den dubbla minst när den tillverkas fossilfritt.
Jon Orvendal, Det här är något av nygammal kunskap som med en del modern forskning börjat vinna acceptans igen men synsättet är inte på något sätt okontroversiellt. Konstant bevuxen mark, stor biodiversitet och reducerad jordbearbetning är grunderna. Sedan finns det en mängd olika sätt att tillföra positiv mikrobiologi. Detta praktiseras men ännu inte i stor utsträckning men intresset ökar. Jag ska heller inte påstå att det är helt enkelt att få ett odlingssystem att avkasta på en bra nivå och på ett säkert sätt men kunskaperna ökar och goda exempel finns.
Jon Orvendal, Biologin i en kompost kan ofta uppförökas och sprutas ut på mark om den är gynnsam.
T, Eftersom kvävet är en energifråga - för växtdrna - så är det enda vi gjrt är att gå förbi den "kostnad" som växterna har då de själva skall "betala" för kvävet det som man tjänar när man tillför handelsgödselkväve... några förluster sker inte om man låter växterna sköta "handeln" med kvävet, men givetvis så blir nyttoskörden kanske något lägre - medan däremot det ekonomiska utfallet kan diskuteras..
T, Hur en kvävebrist långt ute till havs har med ett svenskt jordbruk att göra har jag aldrig riktigt fått klart... om det är kvävet som är begränsande ute i mitten av Atlanten så vad har det för betydelse för en bonde utanför Ystad, ?? (men det är ju så som det har utvecklats till...)
Jan Eksvärd, Ja visst. Oavsett hur det tillförs så behövs det och förlusterna minimeras. Styrbarhet och precision i rillförseln är en del av detta.

[Klimatriksdagen]

S, Stor del av växtodlingarna går åt att odla djurfoder.
Stellan Hamrin, Växtodlingarna producerar lika mkt lustgas oavsett vad du använder grödan till.
C, Även regenerativt som härmar naturen? och/ eller är vi verkligen säkra på att djurgödsel behövs i jordbruket? djurgödsel
Jonas Bane, Väldigt intressanta presentationer! Skulle vilja veta hur t.ex. Jens Berggren och Jan Eksvärd ser på vertikalodling som ett sätt att öka vår produktion utan att använda arealer. Vilka grödor kan vi få därifrån och hur kan de komplettera en hållbar jordbruksstrategi?
Jan Eksvärd, Vertikalodling/inomhusodling kostar. Priserna i butik ligger mellan 200-600 kr/kg. Svårt ett se att vertikalodling kan bidra med något annat än kryddgrönt och bladgrönt och inte med energi eller protein.
Jan Eksvärd, Djurgödsel innehåller det djuren inte kan smälta, dvs en hel del västnäring och organiskt material. Det 'r en resurs som ska tas till vara. När vi ska producera mer biomassa från jordbruket kommer den inte att räcka. Stadsgödsel, rötrester kommer att öka och bli en allt viktigare resurs.

[Klimatriksdagen]

F, Vi ska inte glömma näringsinnehållet i maten! Stora delar av undernäringen i världen kommer av att maten innehåller för lite näring. Vi har näringsbrister också i de rika länderna! Viktigt inte minst om vi ska klara vår hälsa vid pandemier. Bygga upp vårt immunförsvar!
B, Skogsbruk med plockhuggning borde kunna lagra mycket mer CO2 än dagens hyggesbruk?
Stellan Hamrin, Det är helt sant - B. vi tog upp det i skogsseminariet. Det är klimatriksdagens vilja.
S, Tack!
J, mineralgödsel har ingen framtid i ett hållbart samhälle. 1, 2 % av världens växthusgasutsläpp kommer från enbart produktionen av mineralgödsel. sen tilkommer utsläppen vid användning
Stellan Hamrin, Hur mkt kommer från naturgödsel?
J, vad anser ni om de 145.000 ha åker på utdikat torvmark? det är ju helt galet att ha dem kvar som jordbruksmark när de orsakar 4, 4 miljoner ton CO2 pr år
Stellan Hamrin, Det håller vi med om!
C, Jag hörde från Uddevalla kommun att de menar att bakteriefloran i jorden bryter ner läkemedel mycket fortare än om avloppet släpps ut i havet.
V, och inte använda dricksvatten för att spola...
T, Plockhuggning är enbart en skatteteknisk fråga och - eventuellt - en ekonomisk fråga för skogsägaren, oavsett om det är en offentlig skogsägare elle en vanlig fysisk person..
A, Slamfrågan behöver lösas på olika sätt utifrån lokala förhållanden och behov. Slammet som dumpats i dagbrott i norra Sverige lämpar sig för metoden att bränna och extrahera slammet ur askan. utvecklad av Easy mining och LKAB. Men har ännu inte ansetts lönsamt.
A, Och det var NN Miljökemist som skrev ovanstående
Stellan Hamrin, Vi har ett vatten seminarium i höst om det går vägen
A, Intressant!

[Klimatriksdagen]

Jenny Jewert, F absolut jag kan mejla (IPCC 1, 5 graders-rapporten och global methane project
R, @Jens Bergren: jag uppfattade att du i din presentation menade att det finns en åsikt i debatten att vi ska minska jordbruksarealen? Stämmer det? Eller pekade du bara på det faktum att jordbrukarealen idag minskar.
E, Hur ska vi förhindra att inte dyrbar åkermark tas i bruk när städerna växer. Jag ser en motsättning i detta som vi i den lokala politiken brottas med
F, Jenny Jewert tack
L, Hur ska vi säkerställa behovet av arbetskraft? Det verkar inte hållbart att vara beroende av lågavlönad arbetskraft från exempelvis Östeuropa.
Stellan Hamrin, E - man röstar på rätt
Stellan Hamrin, L - man kanske ska betala högre löner.
A, Se seminariet hållbar ekonomi. Här framgår att de Sverige är extremt när det gäller lönsamhetsrav och aktieutdelningar och mer intresserade av den globala lågprismarknaden än svenska både när det gäller arbetskraft och resurser. Med kortare distributionskedjor och mer pengar till bönderna har vi även råd med svensk arbetskraft. Det får man lösa med andra ekonomiska styrmedel som vrider rätt konkurrensen.
R, Att jordbruksproduktionen behöver förändras är förståss en annan åsikt: Eller var det just det du menade. Att om man förändrar produktionen (bort från konstgötsel etc) så blir reslutatet så mycket sämre?
A, Dessutom på står man att det är protektionistiskt att gynna svenska företag. Men det är tillåtet med sk lokalism och det hänvisar alla andra länder till utom Sverige.
Stellan Hamrin, EUs regler tillåter mycket men inte sådana som missgynnar övriga länder. Det finns kryphål men svåra att hitta. Man kan inte direkt kräva näarproducerat.
A, Stellan. Jag tror vi borde fråga Sofie Nachemson från ekonoiseminariet om vad vi kan och inte kan när det gäller närproducerat.
Stellan Hamrin, Det finns möjligheter men man måste vara uppfinningsrik. Se Södertälje kommun och deras skolmat
A, Ja, det var ett bra tips!

[Klimatriksdagen]

Här följer ett urval av kommentarerna från eventets chattkanaler. Namnen på deltagarna har anonymiserats, medans talare och arrangörers namn tagits med i sin helhet.

Stellan Hamrin, S. Vad är bluff o båg med filmen?
Stellan Hamrin, Gunnar vill minska konstgödseln. Då krävs mer naturgödsel och fler kor
C, hur använder ni biokol i era
Stellan Hamrin, menar du att det som visas i filmen inte är sant?
S, Kan inte uttala mg om allt som visas i filmen, men slutsatsen är falsk och ogrundad och därför jättekonstigt att ni väljer att just visa denna film tycker
S, Också märkligt hur ni väljer två föreläsare från LRF och en köttbonde... känns som köttlobbyn slagit till? De facto måste vi ju minska vår animalieproduktion kraftigt för såväl miljöns, klimatets och hälsans och djurens skull.
Stellan Hamrin, Växtodlingarna släpper ut lika mkt som djurhållningen. Så ur klimatsynpunkt är det ingen skillnad (se Ipcc och NV).