Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning

Om förutsättningar för forskning, innovation och kunskapsbaserat beslutsfattande.

Det finns stor enighet kring behovet av framstående forskning och ett samhälle genomsyrat av kunskap, men vägen dit är inte entydig:
• Kan forskning styras effektivt utan att akademiens frihet och särart hotas?
• Hur bör samverkan organiseras för att kunskap från lärosätena ska kunna tillämpas inom näringsliv, civilsamhälle och rättsväsende?
• Vilken betydelse har forskningen haft för utformningen av svensk alkohol- och narkotikapolitik och införandet av evidensbaserade praktiker inom socialtjänsten?

Detta är några av de frågeställningar som diskuteras vid seminariet med utgångspunkt i ny forskning och konkreta exempel med relevans för en rad olika politikområden. Forskarnas korta anföranden kommer att kommenteras av riksdagsledamöterna Gunilla Svantorp, (S), Hans Rothenberg, (M) och Lina Nordquist, (L). Samtalen leds av Fredrik Persson-Lahusen, Riksbankens Jubileumsfond.

Resultaten som redovisas har tillkommit inom ramen för forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning som finansierats av Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.

Medverkande forskare:
• Anders Broström, docent i innovations- och entreprenörskapsstudier vid KTH
• Merle Jacob, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet
• Anna Jonsson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet
• Johan Edman, professor i kriminologi vid Stockholms universitet
• Margareta Hallberg, professor em. i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet
• Patrik Karlsson, docent i socialt arbete vid Stockholms universitet
• Corinna Kruse, docent i socialantropologi vid Linköpings universitet
• Maureen McKelvey, professor i industriell ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg