De tolv stegen i Tegs kyrka, steg 7 Ofullkomlighet 15/5 - 2021

Vi har hunnit halvvägs i vår serie med reflektioner utifrån ”De tolv stegen”. Dags för nästa steg tillsammans med diakon Eva Mattas. Den version som vi använder i Tegs församling utgår från Olle Carlssons bok ”LIVSSTEGEN, 12 steg till inre hälsa”. Vi har även Livsstegs-grupper. De är självhjälpsgrupper där vi, på ett personligt plan, arbetar med allt som hindrar oss från att leva det liv vi vill leva.

Steg 7 OFULLKOMLIGHET: Jag ber om mod att vara den jag är.
Vi, du och jag, är människor. Att vara människa innebär att jag har brister. Även om vi gör så gott vi kan, så blir saker och ting fel ibland. Vi är ofullkomliga.
Vi alla har ideal. Ideal inget fel i sig, men då jag inte lever upp till mina egna ideal, så känner jag skuld eller skam. Skuld känner vi när vi gjort fel, ofta en direkt handling, och det kan kännas som en klump i bröstet, ångest eller ett gnagande dåligt samvete. Skam känner vi då avslöjas att vi inte är, de vi utger oss för att vara. När vi har brutit mot våra egna ideal. Det är en fruktansvärd känsla, som inte bara känns i bröstet, utan i hela kroppen.
Vi har fått de här känslorna för att vi inte ska skada andra. För att vi bättre ska kunna leva i harmoni med vår omgivning. Men blir det för mycket, kan det bli destruktivt och vi börjar fördöma och förakta oss själva.
Steg 7 handlar om att acceptera sin ofullkomlighet, men inte BARA det. Det handlar också om att jag i all min brist är fullkomligt älskad av min högre kraft.
Själv tycker jag att steg 7 är ett underbart steg. Jag är ofullkomlig, jag kan släppa ner axlarna och veta att i min ofullkomlighet, är fullkomligt älskad av min högre makt. Så skönt!
Vi ber:
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Tack.