Drönare - Rådjur badar med sitt barn i Michigan i USA (#Shorts)

Drönare styrs med hjälp av 1 radiosändare, precis som andra radiostyrda fordon.
I kombination med detta har drönare ofta kamera och då kan man med skärm eller med FPV goggles också se vad drönaren ser.

#Shorts

Rådjur (Capreolus capreolus) är ett litet hjortdjur som förekommer i Europa och Mindre Asien.
Benämningen på en vuxen hane är bock.
Honan kallas för get eller rå, ungdjur under första året kallas kid eller killing, och getter som ännu inte fött kid kallas för smaldjur.
Rådjur är ett litet hjortdjur som väger 20–30 kilogram, och honan och hanen är nästan lika stora.
Dess korta päls är till största delen rödbrun under sommaren, gråare under vintern och könen är mycket lika, bortsett från att hanen bär horn under en stor del av året.
Rådjuret har ett hundskallsliknande varningsläte, och ett svagt visslande kontaktläte.
Rådjur tillhör underfamiljen Capreolinae och släktet Capreolus.
Släktet är inom familjen mycket isolerat och det finns inga idag förekommande nära besläktade arter.
Släktet Capreolus härstammar från anfäder inom släktet Procapreolus som förekom under miocen för 20 till 25 miljoner år sedan.
Rådjuret utvecklades under pliocen för cirka 10 miljoner år sedan och släktet Capreolus är det äldsta inom familjen.
Rådjur etablerade sig på de brittiska öarna under nedisningen för ungefär 550 000 år sedan.
I Spanien, Portugal och södra Frankrike har man inte funnit några lämningar äldre än sådana som härstammar från tiden före 200 000 år sedan.
Under pleistocen försvann rådjuret i många delar av Europa men återvände i och med spridningen av lövskog under följande nedisning.
De återerövrade Portugal och Spanien för 21 000 till 17 000 år sedan, södra Frankrike för 14 000–12 600 år, Nederländerna för 12 000–11 000 år sedan, och Skandinavien för ungefär 8000 år sedan.
Det europeiska rådjurets utbredningsområde sträcker sig från Atlantkusten i väst till Uralbergen i öst.
Det saknas på Irland.
Högsta tätheter finns i norra kontinentala Europa och södra Skandinavien.
Rådjuret finns i nästan alla naturliga miljöer i Europa, vilket beror på dess goda anpassningsförmåga.
Endast i alpina områden ovan trädgränsen och kring de helt öppna jordbruksområdena är rådjuret fåtaligt.
I öst möter rådjurets utbredningsområde det närbesläktade sibiriska rådjuret, och deras utbredningsområden överlappar något vid Kaukasus.
Sverige ligger i den yttersta kanten av rådjurets utbredningsområde och bestånden varierar kraftigt i storlek.
Rådjur förekommer i såväl lövskog som barrskog, torra medelhavsskogar, ljunghedar och vid våtmarker.
Den är en så kallad selektivbetare vilket innebär att den föredrar örter och lövträd medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning.
Rådjuret äter även svamp, särskilt kantareller.
Denna begränsning i födovalet innebär att arten är anpassad att utnyttja tidiga successionstadier i en skogs utveckling då sådana betesväxter är speciellt vanliga.
Dessutom kan den leva sida vid sida med andra hjortdjur som exempelvis dovhjort, som är utpräglade gräsätare.
Rådjur brukar rata växter som Allium och Fritillaria och så gott som alla arter inom familjen Ranunculaceae, det vill säga sippor av olika slag, julrosor, akleja, stormhatt och riddarsporrar, Tagetes, Moses brinnande buske, fingerborgsblommor, brudslöja och vallmo.
En del kryddväxter som malört, dragon och åbrodd gillar de inte heller, liksom grova grässorter som elefantgräs.
Törel, purpurklätt, nepeta, ormrot, kungsljus, höstöga, daggkåpa, pärleternell, plymspirea och hasselört ratas också.
Rådjurets sociala system kan enklast beskrivas som att den är ett ensamlevande djur.
Geten lever tillsammans med sina kid under första året i ett begränsat hemområde på cirka 25 till 150 hektars storlek och ses sällan i sällskap med andra vuxna djur, förutom under brunsten.
Till skillnad från geten lever den vuxna bocken, från cirka 2 års ålder, under cirka 7 månader av året (mars till september) i ett revir som försvaras och vaktas aktivt mot andra bockar.
Storleken på ett sådant revir varierar kraftigt men är i allmänhet 1,5 gånger större än getens.
Under övrig tid på året, oktober till februari, lever bocken ett stillsamt liv som i mycket påminner om getens.
I jordbrukslandskap kan man dock vintertid se större grupper av rådjur (10–20 djur) som åtminstone periodvis går tillsammans i födosök.
Rådjurens (här räknas även sibiriskt rådjur med) reproduktionscykel är unik bland hjortdjuren och består av en så kallad fördröjd implantation och geten har ingen ombrunst.
Detta innebär att hon bara har en chans att paras under brunsten i juli–augusti.
Efter en framgångsrik parning då ett eller flera ägg befruktats och genomgått ett antal delningsstadier så stannar fosterutvecklingen nästan helt upp.
Denna ”vila” i fosterutvecklingen upphör i Sverige i månadsskiftet januari–februari då en normal embryonaltillväxt och implantation i livmoderväggen initieras.