Drönare - Snygg tjej vid solnedgång (#Shorts)

Drönare styrs med hjälp av 1 radiosändare, precis som andra radiostyrda fordon.
I kombination med detta har drönare ofta kamera och då kan man med skärm eller med FPV goggles också se vad drönaren ser.

#Shorts

En flicka, eller i vardagligt språk tjej, är ett mänskligt barn eller ung individ av kvinnligt kön.
Åldern då en flicka övergår till att räknas som kvinna varierar i olika samhällen.
Ett sätt är att placera den vid myndighetsåldern (i Sverige vid 18 år), en annan vid slutet av den otydligt markerade adolescensen.
Flickor utvecklar kvinnliga kännetecken genom att ärva två x-kromosomer – en från varje förälder.
De utvecklar vanligen ett kvinnligt fortplantningssystem.
Flickors kroppar går under puberteten igenom gradvisa förändringar.
Puberteten är processen av fysiska förändringar, där ett barns kropp mognar till en vuxen kropp som är kapabel till befruktning genom fortplantning.
Denna process sätts igång via hormonella signaler från hjärnan till könskörtlarna.
Som en reaktion på signalerna, producerar könskörtlarna hormoner som stimulerar könsdriften (jämför Freuds libido) och tillväxten, funktionen och omvandlingen av hjärnan, benen, musklerna, blodet, huden och håret.
Fysisk växt (längd och vikt) accelererar i den första halvan av puberteten och är fullföljd när barnet har utvecklat en vuxen kropp.
Puberteten är en process som vanligtvis utspelar sig mellan åldrarna 10 och 14, men dessa åldrar skiljer sig från flicka till flicka.
Den viktigaste milstolpen i flickors pubertet är menarche, början av menstruationen.
Denna sker i genomsnitt mellan åldrarna 12 och 13.
Det fanns 2004 enligt Unicefs beräkningar 2,18 miljarder levande personer under 18 år, och av dessa var drygt 1 miljard flickor.
Sedan 1700-talet har storleksförhållandet vid födseln mellan flickor och pojkar observerats, och man har kommit fram till att det föds något färre flickor än pojkar (cirka 1050 pojkar per 1000 flickor).
Trots att den internationella konventionen ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har slagit fast att "grundläggande utbildning ska vara obligatorisk och gratis för alla", går färre flickor (59–65 procent) i skola än pojkar (70–74 procent).
Det har gjorts globala såväl som regionala kraftansträngningar för att få stopp på denna ojämlikhet (till exempel Millenniemålen), och sedan 1990 har klyftan minskats.
Ordet flicka finns i svensk skrift sedan 1591.
Det är av okänt ursprung men kan jämföras med det norska flikkja med betydelsen 'lättsinnig kvinna'.
På nyisländska finns även det besläktade ordet flik med betydelsen 'löst kvinnfolk'.
Alternativa ord med betydelsen ung person av kvinnligt kön är tjej (hämtat från romani) och tös.
En kvinna är en fullvuxen människa med biologiskt honkön till skillnad från en vuxen hane, som kallas man.
En flicka är en ung hona av arten människa, till skillnad från en ung hane av samma art, som kallas pojke.
Kvinnan kallas det homogametiska könet, med en karyotypisk utgångspunkt, vilket innebär att kvinnan har två X-kromosomer som könskromosomer, eller karyotyp 46, XX.
Det biologiska könet bildas av urgonaden, som tidigt under embryonal tid bildar de müllerska och wolffska gångarna.
Hos flickfostret tillbakabildas de wolffska gångarna, medan de müllerska gångarna vidareutvecklas till flera av de inre kvinnliga könsorganen, däribland äggstockarna som är endokrina körtlar för kvinnliga könshormoner.
Dock har flickfoster i jämförelse med pojkfoster låga nivåer könshormoner.
Östrogen i någon större mängd börjar bildas först vid puberteten.
Kvinnan har förmåga att föda barn efter puberteten.
Vid 45-55 års ålder avtar förmågan att bli gravid med hjälp av de egna äggceller när menopausen inleds, och efter 58 är det ytterst få kvinnor som kan bli gravida.
Kvinnor kan genomgå graviditet och föda barn även ett antal år efter menopaus om ett ägg inplanteras.
De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister.
Kvinnors kroppsform är dels en fråga om inre struktur med ett gracilt skelett och gracila muskler med små fästen för senor och ledband.
Bäckenringens ben är mjukt formade och dess utgångsring är så rundad att ett barnhuvud kan passera.
Över stussen och bröstkörtlarna har kvinnor mer eller mindre kraftigt utvecklade fettkuddar.
Mjölkkörtlarna, som tillväxer under graviditeten ligger inbäddade under dessa och storleken på kvinnan har ingen betydelse för hennes förmåga att amma när hon fött barnet.
Medellängden för kvinnor varierar i världen.
I Sverige var längden under 1990-talet runt 165 cm.
Det föds fler pojkar än flickor i världen (103-105 pojkar per 100 flickor), även om vissa länder har avvikelser eller mycket stora avvikelser, såsom Kina (118 respektive 100).
Därefter ökar andelen överlevande pojkbarn något (107/100 vid 0-14 års ålder, 106/100 mellan 15 och 24 års ålder och 102/100 mellan 25 och 54 års ålder).