Hur säkra ett hotat kulturarv?

Samhället värderar det fysiska kulturarvet högt och stora resurser läggs på att bevara det. Förutom det naturliga förfallet av kulthistoriska lämningar kan kulturarvet drabbas av mer dramatisk påverkan, exempelvis genom miljöförsämringar, klimatförändringar och väpnade konflikter. Här agerar globala aktörer som exempelvis FN och Unesco och inom Europa lämnar EU rekommendationer. Även på nationell nivå arbetas det fram planer för att konkret säkra upp kulturarv som riskerar att förstöras. Jämte det fysiska kulturarvet finns även digital information om detsamma, men även material som enbart finns i digital form. Hur kan informellt kulturarvsarbete (medborgarinitiativ) samspela med formellt kulturarvsarbete (Unesco, EU, regeringar, myndigheter, kulturarvsinstitutioner), innan och kanske under ett hot?

Henrik Summanen, RAÄ. EU-perspektivet, arbetar med KuD kring EU:s rekommendation till medlemsländerna att 3D-digitalisera samtliga riskutsatta monument och byggnader samt hälften av de mest besökta platserna innan 2030.

Andreas Segerberg, forskningssamordnare på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Erika Hedhammar, RAÄ, bevarandefrågor. MSB:s rapport Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans handlar en del om skydd av kulturarv i händelse av kris och krig, som förutom förflyttningen av fysiska föremål även tar upp några av de digitala aspekterna.