filmov
tv
Nätverksteori - Att underlätta för nyanlända att komma i arbete
Показать описание
Manus från filmen:
Idag vet vi att sociala nätverk har stor betydelse när det kommer till utomeuropeiskt födda människors etablering på arbetsmarknaden. Vi kan börja med att titta på det som inom sociologin och samhällsvetenskap kallas för nätverksteori. Sociala nätverk generellt är viktiga resurser för människor, och har stort inflytande på en persons möjligheter, livsval och beslut.
Till människors sociala nätverk brukar man exempelvis räkna familj, släkt, vänner, arbetskollegor och bekanta, för att nämna några. Mark Granovetter är en sociolog som har forskat kring sociala nätverk. Han skiljer mellan starka och svaga band, och försöker visa på deras respektive funktion.
De starka banden utgörs av nära vänner och familj. Styrkan har att göra med den mängd tid, emotionell investering och ömsesidighet som kännetecknar relationerna. De svaga banden utgörs av bekantskaper och relationer där man känner till varandra, men inte så mycket mer. Det handlar alltså om ytligare kontakter och relationer.
Utifrån detta skulle man kunna tänka sig att de svaga banden kanske inte är så viktiga, men de fyller faktiskt en del intressanta funktioner. De svaga banden utgör enligt Granovetter broar mellan olika nätverk av starka band. Säg exempelvis att jag har fem personer i mitt nätverk av starka band, och fem personer i mitt nätverk av svaga band. Var och en av dessa fem personer i mitt nätverk av svaga band har ju då sitt eget nätverk med starka band. I den här situationen kan jag genom just de svaga banden få tillgång till information och stöd av ett stort antal personer som annars inte skulle finnas tillgängligt. Granovetter menar att ett nätverks stödpotential adderas till andra nätverk just genom de svaga banden. Ett talande exempel på hur svaga band mobiliseras idag är ju förstås Facebook och sociala medier. Många människor som söker arbete eller bostad idag lägger upp ett inlägg i sitt Facebook-flöde som andra människor kan dela i sina respektive nätverk. Informationsutbytet här går ofta väldigt snabbt.
Med utgångspunkt från Granovetters resonemang om svaga band har Cecilia Henning och Mats Lieberg i en artikel gjort en uppdelning av svaga band i tre nivåer. Den första kallar de för den igenkännande kontakten vilket är det första steget. Personer möts på olika mötesplatser och etablerar genom igenkänning kontakt. Det andra steget kallar författarna för hälsningskontakt. Personer stannar upp och hälsar på varandra och börjar småprata. Slutligen leder detta till att de kan utbyta enklare småtjänster som inte är så tidskrävande som exempelvis att ta in posten. Detta tredje steg kallar författarna för hjälpkontakt.
Vad har då allt detta med arbetsmarknadsetablering att göra? Jo, det finns en del som talar för att de svaga banden är oerhört viktiga när det gäller att få kontakter inom arbetslivet och att hitta jobb. Har man många människor i sitt nätverk av svaga band som når upp till nivån av att vara just hjälpkontakter, så underlättar detta oerhört när man söker arbete, eller försöker navigera på arbetsmarknaden. När det kommer till utomeuropeiskt födda människor ska det dock påminnas om att det främst är inrikes födda kontakter som gör skillnad, utifrån de studier som finns.
Om du tittar på din egen yrkeskarriär, vilken roll tror du själv att dina sociala kontakter har spelat? Ofta är det inget vi tänker på - man blir tipsad av en bekant, eller ytligt bekant - om att företag X söker personal. Man hör av sig, kommer på intervju, ibland har även ens kontakt lagt in ett gott ord för en, och eventuellt så får man jobbet. Utan det första tipset från personen i ditt nätverk hade du antagligen inte känt till att det fanns en öppning på just det företaget, just vid den tidpunkten, och hade du hört av dig bara några månader senare hade tjänsten med största sannolikhet redan varit tillsatt.
Kan du känna igen att det är så här många faktiskt får arbete eller byter jobb?
Läs fler inlägg och se fler filmer på vår blogg:
Om oss:
InKultura har sedan 2014 arbetat med utbildningar och föreläsningar om migration, integration, kulturella möten, arbetsmarknadsintegration, kultur och hälsa, hedersrelaterad utsatthet, HBTQ-frågor, värdekrockar, diskriminering, samt frågor som berör radikalisering och våldsbejakande extremism.
Vi är en religiöst och partipolitiskt obunden utbildningsverksamhet. Perspektivet är tvärvetenskapligt utifrån samhällsvetenskapliga discipliner så som exempelvis sociologi, psykologi, socialpsykologi, statsvetenskap, antropologi och historia. Utbildningarna kräver inga förkunskaper.
Läs mer om oss och vårt utbud av föreläsningar på vår hemsida:
#integration #utbildning #rekrytering #arbetsmarknadsintegration
Idag vet vi att sociala nätverk har stor betydelse när det kommer till utomeuropeiskt födda människors etablering på arbetsmarknaden. Vi kan börja med att titta på det som inom sociologin och samhällsvetenskap kallas för nätverksteori. Sociala nätverk generellt är viktiga resurser för människor, och har stort inflytande på en persons möjligheter, livsval och beslut.
Till människors sociala nätverk brukar man exempelvis räkna familj, släkt, vänner, arbetskollegor och bekanta, för att nämna några. Mark Granovetter är en sociolog som har forskat kring sociala nätverk. Han skiljer mellan starka och svaga band, och försöker visa på deras respektive funktion.
De starka banden utgörs av nära vänner och familj. Styrkan har att göra med den mängd tid, emotionell investering och ömsesidighet som kännetecknar relationerna. De svaga banden utgörs av bekantskaper och relationer där man känner till varandra, men inte så mycket mer. Det handlar alltså om ytligare kontakter och relationer.
Utifrån detta skulle man kunna tänka sig att de svaga banden kanske inte är så viktiga, men de fyller faktiskt en del intressanta funktioner. De svaga banden utgör enligt Granovetter broar mellan olika nätverk av starka band. Säg exempelvis att jag har fem personer i mitt nätverk av starka band, och fem personer i mitt nätverk av svaga band. Var och en av dessa fem personer i mitt nätverk av svaga band har ju då sitt eget nätverk med starka band. I den här situationen kan jag genom just de svaga banden få tillgång till information och stöd av ett stort antal personer som annars inte skulle finnas tillgängligt. Granovetter menar att ett nätverks stödpotential adderas till andra nätverk just genom de svaga banden. Ett talande exempel på hur svaga band mobiliseras idag är ju förstås Facebook och sociala medier. Många människor som söker arbete eller bostad idag lägger upp ett inlägg i sitt Facebook-flöde som andra människor kan dela i sina respektive nätverk. Informationsutbytet här går ofta väldigt snabbt.
Med utgångspunkt från Granovetters resonemang om svaga band har Cecilia Henning och Mats Lieberg i en artikel gjort en uppdelning av svaga band i tre nivåer. Den första kallar de för den igenkännande kontakten vilket är det första steget. Personer möts på olika mötesplatser och etablerar genom igenkänning kontakt. Det andra steget kallar författarna för hälsningskontakt. Personer stannar upp och hälsar på varandra och börjar småprata. Slutligen leder detta till att de kan utbyta enklare småtjänster som inte är så tidskrävande som exempelvis att ta in posten. Detta tredje steg kallar författarna för hjälpkontakt.
Vad har då allt detta med arbetsmarknadsetablering att göra? Jo, det finns en del som talar för att de svaga banden är oerhört viktiga när det gäller att få kontakter inom arbetslivet och att hitta jobb. Har man många människor i sitt nätverk av svaga band som når upp till nivån av att vara just hjälpkontakter, så underlättar detta oerhört när man söker arbete, eller försöker navigera på arbetsmarknaden. När det kommer till utomeuropeiskt födda människor ska det dock påminnas om att det främst är inrikes födda kontakter som gör skillnad, utifrån de studier som finns.
Om du tittar på din egen yrkeskarriär, vilken roll tror du själv att dina sociala kontakter har spelat? Ofta är det inget vi tänker på - man blir tipsad av en bekant, eller ytligt bekant - om att företag X söker personal. Man hör av sig, kommer på intervju, ibland har även ens kontakt lagt in ett gott ord för en, och eventuellt så får man jobbet. Utan det första tipset från personen i ditt nätverk hade du antagligen inte känt till att det fanns en öppning på just det företaget, just vid den tidpunkten, och hade du hört av dig bara några månader senare hade tjänsten med största sannolikhet redan varit tillsatt.
Kan du känna igen att det är så här många faktiskt får arbete eller byter jobb?
Läs fler inlägg och se fler filmer på vår blogg:
Om oss:
InKultura har sedan 2014 arbetat med utbildningar och föreläsningar om migration, integration, kulturella möten, arbetsmarknadsintegration, kultur och hälsa, hedersrelaterad utsatthet, HBTQ-frågor, värdekrockar, diskriminering, samt frågor som berör radikalisering och våldsbejakande extremism.
Vi är en religiöst och partipolitiskt obunden utbildningsverksamhet. Perspektivet är tvärvetenskapligt utifrån samhällsvetenskapliga discipliner så som exempelvis sociologi, psykologi, socialpsykologi, statsvetenskap, antropologi och historia. Utbildningarna kräver inga förkunskaper.
Läs mer om oss och vårt utbud av föreläsningar på vår hemsida:
#integration #utbildning #rekrytering #arbetsmarknadsintegration