Fyrverkeri på nyårsafton 2024 i Sverige

Fyrverkeri är en typ av lågexplosiv pyroteknik som används i estetiska syften och underhållningssyfte.
Vanligtvis skjuts fyrverkerier vid nyår (nyårsafton), påsk, valborg och olika jubileer.
Fyrverkeri är känt sedan tidigt 1400-tal i Europa.
Idag sker den största delen av världens produktion av fyrverkeri i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer av fyrverkeri.
I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter av fyrverkeri på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.
Färger i fyrverkeri skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundämnen (metaller) som ingår i blandningen.
I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december - 13 januari för att se vilka utsläpp av metaller som fyrverkeri bidrog med.
Stadens officiella fyrverkeri på nyårsafton var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privat fyrverkeri.
Nyår (nyårsafton) är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår.
Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar.
Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret.
Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den kristna kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.
Traditionellt skjuter man iväg sitt första fyrverkeri omedelbart efter nyårsslaget, för att fira att ett nytt år har inträtt.
På senare år har dock bruket förändrats, och många använder fyrverkeri redan på nyårsaftonens kväll, för att fira att det gamla året går mot sin upplösning.
Det innebär att det numera ofta syns fyrverkeri både före och efter tolvslaget.
I Tyskland kallas fyrverkeri på nyårsafton Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri', eftersom Silvester har namnsdag på nyårsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan också, men på svenska stavas namnet Sylvester).
Större delen av de fyrverkeri som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsnatten.
Fyrverkeri kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkeri (till exempel nyår (nyårsafton), påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd.
Nyår (nyårsafton) firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den gregorianska kalendern natten mellan nyårsafton den 31 december och nyårsdagen den 1 januari.
Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas som övergången från det gamla året till det nya.
Nyårsdagen är i många länder helgdag och flaggdag.
Medan julen är en högtid som många firar med familjen är det vanligare att man på nyårsafton har fest eller middag tillsammans med vänner.
Denna fest eller middag är ofta något exklusivare än vanligt, och många är finklädda.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa eget fyrverkeri eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkeri.
Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget.
Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser kan man titta på någon klocka som är synlig för alla) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar.
Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget.
När allt fyrverkeri ebbar ut och champagnen är inte kvar, vilket brukar äga rum 10–15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.
En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år.
Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte.
Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel träna eller lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något.
Nyårslöften är ett löfte som avläggs av en individ på nyårsafton som ett sätt att förändra sin livsstil åt ett håll som av individen ses som positivt men inte nödvändigtvis enkelt.
Namnet kommer ifrån det faktum att dessa löften oftast sätts i effekt på nyårsdagen.
Fyrverkeritårta eller "tårta" som den ofta kallas är en fyrverkeripjäs som består av flera serie- eller parallellkopplade effekter.
De första tårtorna som kom till Europa och Sverige var runda och klädda som en tårta.